Schäferligan  

Tarzan, Jack och Ricky

Tarzan

 

Tarzan är den första egna schäfern som kom in i mitt liv. Han var den som på allvar fick upp mina ögon för den här underbara rasen, och tillsammans har vi hunnit med mycket! Nu börjar han bli till åren, och är inte längre så aktiv inom tävling. Vi tränar det han tycker är roligt, och han fungerar lite som pensionär, sängvärmare, gårdsvaktare och uppfostrare av de yngre förmågorna.

 

Namn i stamtavlan: Ingagårdens Rex
Ålder: 7 år
Favoritaktivitet: Sova i vår säng!
Meriter: LPI, LPII, LPIII, SLCh, viltspårschampion, IPO I, godkänd i elitklass spår och uppflyttad till högre klass sök, avlagt anlagsprov för vallning.

 

Tarzan kom till mig en kylig höstdag, som ett lurvigt litet paket av glädje och nyfikenhet. Jag hade träffat och umgåtts med schäfrar förut, men jag tror ändå inte att jag riktigt visste vad som väntade. Allt eftersom han växte och öronen började tippa i alla möjliga olika riktningar (som ju schäferöron gör innan de satt sig), bjöd han på många olika utmaningar och gav mig några gråa hår.

 

När tandbytet satt igång gällde det att gömma allt värdefullt i takhöjd, och han tuggade sig igenom både sängar, dörrar, sängbord, lister och annat som kom i hans väg. Som tur var lugnade det ner sig när vuxentänderna var på plats, men energin tycktes bara växa. Jag såg i honom en vilja och en följsamhet som jag sällan skådat. Han var otroligt lättlärd, och snappade genast upp belönade beteenden.

 

En lättlärd hund är både bra och dålig, brukar jag säga, för om de känner att de får belöning för ett självvalt men ej uppskattat beteende, lär de sig det lika snabbt som de bra beteendena. Det gällde alltså att alltid vara före honom, och att erbjuda det jag ville att han skulle göra istället för det han själv såg som roligt. Han behövde med andra ord mycket styrning, och även om det var en stor utmaning kom han ändå ut på andra sidan som en vuxen hund med många fantastiska egenskaper!

 

Vi började först att träna lydnad och kom väldigt långt där. Mitt hundsportsintresse växte sedan till brukset, där vi körde spår och sök. Spårandet ledde vidare till viltspår, och vi tävlade även i IPO I. Vallning provade vi på, men kände sedan att det inte var något för oss.

 

Tarzan är en otroligt fint träningshund, och har varit min ständiga kompanjon genom både svåra och roliga tider. Jag är otroligt lyckligt lottad som får ha honom vid mina sida, och hoppas på många underbara år till!